Det har varit så mycket, ett nytt år har tagit sin början, röntgen, provtagningar, behandling, arbete, livet osv. Röntgen såg riktigt bra ut levervärdena var bra men attan vad jag börjar känna av cellgifterna, känselbortfall i fötterna, det känns som någon slagit en hammare på tå naglarna dom är gud ske lov inte blåa eller lila men det känns så. Känselbortfall i fingrarna kan anas och trötthet i kroppen och i musklerna och lite i själen.
Jag får ibland anstränga mig för att inte tappa modet, allt blir jobbigare när jag blir trött vet inte om jag ska glädjas, men håret har vuxit ut....ja vuxit och vuxit....jag har inga kala fläckar längre och inga korkskruvar och det går väldigt sakta. Läste att håret normalt växer 1 cm i månaden men så är inte fallet här. Men ett jämnt fjun täcker nu svålen och det känns bra, om inte annat så värmer det en del.